Start

Gör det någon nytta?
Nyttoperspektivet med olika undersökningar, utredningar och utvärderingar är kanske den allra svåraste frågan att besvara. Själva ordet ”nytta” i sig är inte så enkelt. Det kan leda tankarna till användbarhet, effekt, förbättring, positiv utveckling, funktionalitet med mera. För att det ska vara lönt att göra olika typer av undersökningar, är det närmast nödvändigt att de också på något sätt kommer till nytta. Vi samtalar ofta med eventuella uppdragsgivare om att för att det ska vara är meningsfullt att göra en undersökning behövs att de är beredda att ta till sig och arbeta med det som resultaten visar behöver förbättras och åtgärdas.
Nyttan av en undersökning, utredning eller utvärdering beror förstås både på uppdragstagaren och på uppdragsgivaren. För att en undersökning, utredning eller utvärdering ska komma till nytta behövs både att den svarar på de frågor som uppdragsgivaren har och att den har en god kvalitet som vilar på en vetenskaplig grund. Hos uppdragsgivaren behöver det finnas en kultur av att reflektera, samtala och eventuellt agera utifrån resultaten. Dessutom behövs också tid till detta.

Under åren har vi sett många olika förhållningssätt till den undersökning, utredning eller utvärdering som beställts. För en del är utvärderingen mest ett kvitto på det man själv redan visste om hur projektet uppfattades av olika grupper såsom personal och brukare. För några enstaka är utvärdering mest något som en finansiär (ofta en statlig myndighet) krävt, men som man själv inte förstår värdet av. För några blir inte resultaten alls som man hoppats på och undersökningen, utredningen eller utvärderingen läggs åt sidan. För några blir projektet eller verksamheten nedlagd av ekonomiska och politiska skäl, trots att resultaten var positiva och det fanns behov av en fortsättning.
Själva nyttan, det vill säga att resultaten och slutsatserna används för att förbättra och utveckla verksamheten eller projektet, ligger dock oftast i uppdragsgivarens händer. Även om vi, i framför allt många utvärderingar, finns med under en längre tid och återkopplar till verksamheten eller projektet, så är det ändå uppdragsgivaren, projektägaren, projektledaren, styrgruppen, chefer och/eller politiker som bestämmer om och hur man ska gå vidare.Majoriteten av de som beställer en undersökning, utredning eller utvärdering av oss, använder ändå resultaten och slutsatserna till fortsatt utvecklingsarbete. Det kan till exempel handla om att få lärdomar inför nästa projekt, att fortsätta utveckla skolmaten, att sätta in insatser där flest ungdomar röker eller dricker mycket alkohol. Det kan vara att finslipa på sina metoder, att ta fram implementeringsstrategier för en tobaksfri skola, att förbättra eller bli tydligare i sin information.
Vi blir alltid väldigt glada när tidigare uppdragsgivare berättar för oss om hur de gått vidare med resultaten, slutsatserna och förslagen på förbättringsområden.
När en del klagar på att vi i Sverige gör alldeles för många undersökningar, utredningar och utvärderingar kanske det, åtminstone ibland, handlar om att de inte tillräckligt kommit till nytta!